Nu kommer en lång tråd om mammor, människor och moralism - om narkotikapolitik helt enkelt. Idag är #brukardagen och jag ska till Årstaviken där vi samlas för att minnas de som lämnat oss alldeles för tidigt - och de är många. #narkpol #svpol

De senaste dagarna har flera mammor hört av sig och varenda gång går jag sönder. De har en sak gemensamt. De är alla mammor som förlorat sina barn och de hör av sig för att jag lyfter frågan om det som är orsaken till det.

Men det är mer som förenar dem och det är här jag slits i bitar. Det beskriver alla hur deras barn bemöts och behandlats som värdelösa. Deras älskade barn, deras allt - värdelösa. Inte nog med det. De har själva blivit behandlade och bemötta som något som inte är värt någonting.

Att vara mamma betyder plötsligt ingenting. Inte när ditt barn använder droger.

Eller så är du en jobbig förälder som inte låter vård, socialtjänst och rättsväsende jobba i fred. Du kanske kräver att få vara med på samtal eller begär ut journaler, ringer i tid och otid.

Lägger dig i. Ställer orimliga krav på att ditt barn ska få stöd och hjälp, långt innan det gått för långt, som ju är den tidpunkt alla vet är den då man först går in och gör något.

Då är ditt barn bara en missbrukare och du är en mamma till en missbrukare. Som mamma är du antingen någon som underlättar missbruket...

kanske genom att vägra se eller genom att släppa in ditt barn när hen knackar på dörren, ger pengar och betalar hyran när alla vet lära sig gör man den hårda vägen, det först då din missbrukare till barn lär sig konsekvenserna av sitt handlande och slutar.

Eller så är du en jobbig förälder som inte låter vård, socialtjänst och rättsväsende jobba i fred. Du kanske kräver att få vara med på samtal eller begär ut journaler, ringer i tid och otid. Lägger dig i.

Ställer orimliga krav på att ditt barn ska få stöd och hjälp, långt innan det gått för långt, som ju är den tidpunkt alla vet är den då man först går in och gör något.

För sent ja. För alla de mammor som hört av sig de senaste dagarna har en annan sak gemensamt. Deras barn har dött trots att både de och omgivningen, inte minst dessa mammor, gjort allt de kan för att förhindra just det.

Det här är inga värdelösa mammor. Det är inga värdelösa barn - för barn är de oavsett ålder. Det är heller inga missbrukare vi pratar om. Det är människor.

Vi kan prata om missbruk. Det mesta som man kan bruka kan man också missbruka. Problematiskt bruk är precis vad det låter som, problematiskt. Något man behöver hjälp med. En del väljer att kalla det sjukdom. Fine, det är ett sätt att se på det.

Oavsett det så vet jag vare sig problem eller sjukdomar där straff fungerar som lösning på problemet. Ändå är det precis den ”hjälpen” de här mammornas barn fått. Straff.

En del har haft det jobbigt länge med olika saker. Att använda droger har blivit en del i att hantera det. Ändå möts de av att för att få hjälp och stöd måste de först lägga av med drogerna. Sen kan annan behandling sättas in.

Värst är det för den som använder lagliga droger på recept och blir påkommen med en olaglig drog. Då tas nämligen ofta även de lagliga bort. ”Kan ju inte ge knark åt en knarkare! Hur skulle det se ut?”

Jag vet i alla fall hur det ser ut när man inte gör det. Jag vet också hur det ser ut när något plockats in, suttit inlåst på ett eller annat sätt under en tid och anses drogfri, bara för att komma ut och dö av en överdos då kroppen inte tål samma mängd som innan.

Jag vet också hur det ser ut att få mess från en mamma som fått sitt barns dödsbesked på mobilsvaret.

Att få mejl från en mamma som fått höra att hon inte ska släppa in sitt barn hur mycket hen än ber om det eftersom det handlar om att lära sig ta konsekvenserna av sitt handlade.